- God Vård
"Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad,jämlik, ges i rätt tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård.
"Arbete inom ett av dessa områden påverkar ofta även andra områden och det är viktigt att God Vård ses som en helhet."
Under Patientfokuserad vård går det att läsa, i Västra Götalandsregionens Handlingsplan för God Vård (2012-2013), att "patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Informationen ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande."
Vidare står det att läsa under Kunskapsbaserad vård att "Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder ska användas som bäst främjar patientens hälsa och livskvalitet och som en följd därav innebär att över- och underbehandling minimeras." Det som i dag verkar svårt att minnas, för våra chefer är inte enbart citerad text här ovan utan även orden under Effektiv vård om att "Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet.
Sorgligt nog kan jag intyga att de av Västra Götalandsregionens övergripande kvalitetsmål som sammanfattas under God Vård, inte på långt när har uppnåtts ännu!
- Hälso- och sjukvårdslagen
Vidare har vi 2 § som säger att "Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).
Medicinskt förebyggande åtgärder likaledes som målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa innebär definitivt att anpassad kost med kosttillskott och rörelse är att rekommendera om och när man ser till den beprövade erfarenhet/länka och den forskning/länka som finns! Den enskilda människans värdighet talar för att dessa möjligheter inte på några villkor ska undanhållas från den psykoedukation (= utbildning) man i dag ger enligt RMR (Regionala Medicinska Riktlinjer) till patient (barn och unga med psykisk ohälsa) med anhöriga (föräldrar) - först när detta verkställs arbetar sjukvården med den respekt för alla människors lika värde som vården enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska ha göra!
Enligt 2 a §, ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård - vilket innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
2. vara lätt tillgänglig,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,
5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2014:822).
Först den dag som sjukvården inte undviker att ge patienten information om vilka möjligheter som finns till ett friskare liv, genom en livsstilsförändring med hjälp av anpassad kost/länka med kosttillskott/länka, kompensation/länka och rörelse/länka arbetar man med god kvalitet och först den dag sjukvården medverkar till att göra dessa metoder lätt tillgängliga - och respekterar patientens möjligheter till självbestämmande ger vi möjligheter till en God Vård (se ovan) och först då tillser sjukvården att tillgodose patientens behov av säker vård - i dag medverkar sjukvården allt för ofta till en osäker vård/länka till medicinering
Utan dessa kunskaper - om de metoder som finns om anpassad kost med kosttillskott, kompensation och rörelse - har sjukvården inga som helst möjligheter förstå att man kan samordna de olika insatser som behövs för att nå fram till ett ändamålsenligt sätt!
Idag får i stort sett ingen patient med proteinintolerans/länka, socker känslighet/länka och läckande tarm/länka som vänder sig till sjukvården en snar medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Sjukvården/psykiatrin har dock i dagarna "börjat skrapa på ytan" och prover på gluten (som inte är till 100% att lita till - vilket dock en elimination/uteslutning av kost är) och B12 liksom D-vitamin har börjat att tas. Men att lära sig från etablerade verksamheter inom området, som exempelvis Neurozym AS och Lab 1 har man inget som helst intresse av i dagsläget!
2 b § Patienten och dennes närstående ska ges information enligt vad som anges i 3 kap. patientlagen (2014:821). Lag (2014:822). - i dag ges minimalt med information om anpassad kost/diet med kosttillskott, kompensation och rörelse. Dess värre finns det inga som helst kunskaper om den anpassade kost med kosttillskott, kompensation och rörelse som är av godo för en God Vård vid proteinintolerans/länka, sockerkänslighet/länka och läckande tarm/länka!
2 c § Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Lag (2014:822). Så länge hälso- och sjukvården inte tar till sig de kunskaper som bygger på den beprövade erfarenhet och forskning som finns om anpassad kost med kosttillskott, kompensation och rörelse så kan hälso- och sjukvården ej heller arbeta för att förebygga ohälsa!
2 e § Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1998:1660) Denna lag borde både sjukhusdirektör, verksamhetschef och enhetschef samt våra politiker ha känt till INNAN de började planera för flytt till baracker för BUP:s akutavdelning Vänerviken i väntan på ett Psykiatrihus för barn, ungdomar och vuxna!
”En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges
möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen
specialiserad vård i hela landet. Patienten ska sammanfattningsvis få ta del av
det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även
om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting.”
Idag finns dock
allt för få som är specialiserade inom de metoder som den beprövade erfarenhet och forskning som vi hänvisar till i den här bloggen.
Där står bland annat att det är av vikt att du förstår och är delaktig i din vård. Och att "Du väljer själv hur aktiv du vill vara, men du har alltid en möjlighet att tala om vad du vill." samt att "När du känner att du förstår vilka alternativ och möjligheter du har kan du ge ditt samtycke, eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. Du kan också välja att säga nej till den vård du erbjuds. Även om du har gett din tillåtelse till en viss vård kan du ändra dig."
Så länge man inte får information om vilka andra metoder som finns har man som barn och ungdom inklusive vårdnadshavare mycket små möjligheter säga nej till den vård som erbjuds eftersom man vill bli frisk, ut ur sin psykiska ohälsa!
"Barn ska också ha möjligheten att uttrycka sin åsikt. Är barnet litet kan det ske tillsammans med barnets vårdnadshavare, men ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att även barnet förstår informationen."
Så länge man inte får information om vilka andra metoder som finns har man som barn och ungdom inklusive vårdnadshavare mycket små möjligheter förstå att det finns annan information, andra metoder, som kan hjälpa till med att ta hen ut ur psykisk ohälsa.
Du ska få information om
- ditt hälsotillstånd - få patienter med proteinintolerans, sockerkänslighet och läckande tarm får information om sitt hälsotillstånd.
- vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling - i dag ges inte denna information till patienter med proteinintolerans, sockerkänslighet och läckande tarm
- vilka hjälpmedel som finns - kunskaperna om detta är knapphändiga inom dagens BUP och BUH när det gäller de funktionshinder som utvecklas vid proteinintolerans, sockerkänslighet och läckande tarm
- när du kan förvänta dig att få vård
- vad behandlingen och vården förväntas resultera i
- vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns - risker vid medicinering ges i dag mer eller mindre knapphändigt beroende av vilken läkare barn med vårdnadshavare får
- hur eftervården, som du kan behöva, går till
- vilka metoder det finns för att förebygga sjukdom eller skada - idag ges, som sagt var, inte den här informationen när det gäller de symptom och funktionshinder som utvecklats vid proteinintolerans, sockerkänslighet och läckande tarm
- möjligheterna att hos Försäkringskassan få veta mer om att söka vård i ett EES-land eller i Schweiz. - när det gäller de symptom och funktionshinder som utvecklats vid proteinintolerans, sockerkänslighet och läckande tarm kan det vara av största vikt att få denna information via Försäkringskassan.
Öppenvård kallas all vård när du inte blir inlagd. Du ska få information om vilken vård ditt landsting kan erbjuda och om du kan få vården i ett annat landsting. Men du kan också välja öppenvård var som helst i Sverige. Det betyder att du kan välja vårdcentral eller öppen specialistvårdsmottagning för undersökning eller behandling. Exempel på öppen specialistvård är gråstarrsoperationer. Det har ingen betydelse om vårdgivaren är offentlig eller privat så länge vården är finansierad av landstinget.
Om du kan få den vård du är i behov av i ett annat landsting eller ett annat land medger att detta landsting eller land har goda kunskaper inom området proteinintolerans, sockerkänslighet och läckande tarm
Om du inte är nöjd kan du vända dig till patientnämnden
I varje landsting finns en patientnämnd
som ska hjälpa dig om du inte känner dig delaktig i din vård eller på
annat sätt inte är nöjd med vården. Patientnämnden kan till exempel
hjälpa dig med att komma i kontakt med ansvarig vårdpersonal och få
information om hur du kan rapportera det du varit med om.
- patientsäkerhetslagen
I patientlagen, 6 kap
2§ ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Första
stycket innebär ingen inskränkning i vårdgivarens ansvar enligt denna lag eller
annan författning.”
Det är svårt fullgöra arbetsuppgifterna om man förbjuds ge information om vilka möjligheter det finns till ökad psykisk hälsa genom daglig och anpassad kost/diet/länka med kosttillskott/länka, kompensation/länka och rörelse/länka!
- FN.s Barnkonvention
Grundsynen i FN:s barnkonvention
FN:s konvention om barnets rättigheter definierar vilka rättigheter som gäller för alla barn. Varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter. Barnets bästa skall beaktas vid alla beslut som berör barn. Inte bara barnets överlevnad utan också utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga, och barnets åsikter skall få komma fram och visas respekt. Den här synen på barn uttrycks i de fyra artiklarna 2, 3, 6 och 12, som brukar kallas barnkonventionens grundprinciper."
Hälso- och sjukvårdens möjligheter följa FN:s barnkonvention, att barnets utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga, sviktar så länge man inte tar till sig den beprövade erfarenhet och forskning som finns inom området anpassad kost/diet/länka med kosttillskott/länka och kompensation/länka samt rörelse/länka som finns i dag.
- Västra Götalandsregionens handlingsplan för implementering av barnkonventionen
- Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (dvs. belysa samspelet mellan barn/ungdom och andra dimensioner som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning med mera.)
- Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande
- Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar